Vi skiljer här mellan tre nivåer. Det gör nämligen skillnad om det finns kända skäl mot användning, om det är klokt att rådfråga läkare i förväg eftersom tillförlitliga data saknas eller den individuella situationen är avgörande, eller om en situation i regel är oproblematisk och endast vissa anvisningar behöver följas. På så sätt kan du bättre bedöma när du bör avstå, först fråga en läkare eller kan använda enheten med hänsyn till respektive anvisningar.
Använd inte
Här finns kända skäl som talar emot egen användning, eller en osäkerhet där vi av försiktighetsskäl avråder från användning.
Vid aktiv cancersjukdom
Fotobiomodulering påverkar cellernas ämnesomsättning och blodcirkulationen. Det är inte vetenskapligt slutgiltigt klarlagt hur detta påverkar tumörvävnad. Så länge den frågan är öppen är återhållsamhet rätt svar. Undantag endast efter uttryckligt samråd med onkolog. Detta gäller i synnerhet kroppsområden som för närvarande strålbehandlas.
Vid ljusutlöst epilepsi
Enheter med blinkande, pulserande eller växlande ljuslägen kan utlösa anfall. Använd dem aldrig utan samråd med neurolog.
På färska operationssår och öppna sår
Sårvård med ljus är ett medicinskt användningsområde under övervakning — inget för egenanvändning. Detsamma gäller akuta hudinfektioner.
Vid fotodermatos eller svår ljuskänslighet
Rådfråga läkare först
Här är användning inte uteslutet i princip, men ofta saknas tillförlitliga data för en pålitlig allmän rekommendation.
Rött ljus under graviditet och amning
Vi avråder — inte för att någon risk är känd, utan för att tillförlitliga säkerhetsdata saknas. I den här situationen är återhållsamhet den enda seriösa rekommendationen.
Ljuskänsliggörande läkemedel
Ett antal aktiva substanser ökar ljuskänsligheten. Dit hör bland annat: tetracyklin- och kinolonantibiotika (t.ex. doxycyklin, ciprofloxacin), retinoider (isotretinoin, även för utvärtes bruk), amiodaron, vissa diuretika (hydroklortiazid), sulfonamider, vissa neuroleptika och antidepressiva, NSAID som piroxikam samt johannesört.
Denna uppräkning är inte fullständig — kontrollera bipacksedeln eller fråga på apoteket om du är osäker.
Pacemaker och implanterade medicintekniska produkter
Gäller pacemakrar, defibrillatorer, insulinpumpar och neurostimulatorer. Själva ljuset är inte frågan här; det handlar om elektroniken i den implanterade produkten och om lokal uppvärmning över implantatet. Rådgör med din behandlande mottagning före användning och använd inte enheten direkt över implantatet.
Rött ljus vid sköldkörtelsjukdomar
Vid överfunktion i sköldkörteln (hypertyreos) krävs särskild försiktighet. Eftersom rött och nära infrarött ljus kan påverka ämnesomsättnings- och cirkulationsprocesser och det endast finns mycket begränsade data för direkt användning över sköldkörteln, bör halsområdet i detta fall inte bestrålas utan samråd med läkare.
Vid underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos), till exempel i samband med Hashimoto, har fotobiomodulering redan studerats vetenskapligt. Där beskrivs möjliga stödjande effekter på cellulära processer.
Vid tveksamhet bör användning i halsområdet först klargöras med sakkunnig medicinsk personal.
Befintliga ögonsjukdomar och nyligen genomförda ögonoperationer
Detsamma gäller vid oförklarade synförändringar. Detaljer finns i avsnittet ”Ögon” ovan.
Nedsatt temperatur- eller smärtkänsel
Använd inte kontaktenheter som FlexiPad och FaceMask. För andra enheter bör användning vid nedsatt temperatur- eller smärtkänsel först diskuteras med läkare.
Rött ljus för barn och ungdomar
Endast under uppsikt av vuxen och efter samråd med läkare. Det finns inga separata användningsdata för barn. För Vision Mode på Gen30 gäller oavsett detta: använd inte för barn och ungdomar.
Efter botox, fillers och estetiska behandlingar
Efter botox, fillers, microneedling, peelingar eller laserbehandlingar ska du följa den väntetid som den behandlande kliniken anger.
Vanliga frågor, i regel oproblematiskt
Här finns i regel inget principiellt skäl mot användning.
Rött ljus och tatueringar
Mörka pigment absorberar mer ljus och kan värmas upp mer. Någon blekning av rött och nära infrarött ljus finns inte beskriven. I praktiken innebär det: välj ett större avstånd eller förkorta tiden om ett tatuerat område känns betydligt varmare än omgivningen. Behandla nya tatueringar som ett sår och undvik dem tills de är helt läkta. Detsamma gäller permanent makeup.
Födelsemärken och leverfläckar
Rött och nära infrarött ljus är inte joniserande och misstänks inte orsaka hudcancer — till skillnad från UV. Den som har många eller iögonfallande födelsemärken eller tidigare har haft melanom bör oavsett detta gå på regelbundna hudcancerkontroller. Vid ett födelsemärke som förändras: först till hudläkare, sedan allt annat.
Retinol, fruktsyror och C-vitamin
Dessa ämnen gör huden känsligare, men framför allt för UV. Om du reagerar känsligt kan du använda ljus och aktiv ingrediens vid olika tidpunkter — ljus på morgonen, aktiv ingrediens på kvällen.
Husdjur i rummet
Även djur reagerar oftast helt naturligt på starkt ljus och tittar bort när det bländar dem. Ändå bör de inte titta direkt in i lysdioderna eller ligga kvar länge i den direkta strålgången. Vissa djurägare berättar om positiva erfarenheter av rött och nära infrarött ljus, och fotobiomodulering hos djur studeras även vetenskapligt. Underlaget är dock fortfarande begränsat och lämpliga användningsprotokoll är inte enhetligt fastställda. Stäm därför av riktad användning på djur med en veterinär.
Solbränna eller nyligen solbrun hud
Vid akut solbränna: gör ett uppehåll med rödljusanvändningen tills huden har läkt helt.